Hästflickan: Back to Sweden...

Hemma i Sverige igen! Tja, vädret kan knappast klassas som varmt och vattnet är ännu värre men samtidigt är det mysigt att vara hemma igen och kunna gå ut mitt på dagen utan att känna sig som ett stekt ägg ;) Och att träffa min älskade Wilda igen, Gud vad stor hon är! Jag är van vid lilla Canela och den något större Tintin, båda skulle lätt kunna rulla ihop sig till en boll stor som Wildas huvud. Jag tror Wilda var i alla fall lite glad åt att se mig för hon var riktigt "mattig" dagarna efter att jag kom hem, inte ens på toa fick jag vara ifred ;)

Morgonen (ca halv sju till åtta) tillbringade vi för övrigt inne i det lilla badrummet i gäststugan, där Wilda gömde sig i duschen på grund av åskan som mullrade bara ett par kilometer iväg. Jag brydde mig inte om att väcka någon och när jag fick frågor om varför senare så tyckte jag ändå att jag tänkt rätt logiskt. Jag funderade på att väcka mormor men kom fram till att Wilda skulle inte ta ett steg utanför dörren och när jag funderade på att väcka Karin och fråga vad jag skulle göra kom jag fram till att det inte skulle hjälpa ett dyft så jag tog min bok och gick och satte sig inne på toaletten. Det är det bästa man kan göra om det åskar - eftersom Wilda är så hysteriskt rädd - är att stänga in sig på en så liten yta som möjligt. Mycket mer går inte att göra.

Vi smugglade upp Canela i mitt knä under en filt, hon låg totalt stilla, så duktig var hon! Som om hon visste att om hon rörde sig för mycket så skulle hon få sitta på golvet igen. Givetvis försökte hon klättra över till Karin då och då men eftersom hon satt med Álvaro i famnen så fick jag hålla henne tillbaka och tillslut så förstod hon nog.