Framme!

Nu är jag alltså här, med jobb, häst och liv med allt vad det innebär. Givetvis flyttade Lissan med, kan ju inte åka ifrån min bebis i två månader ;) Hon trivs utmärkt och har fått två nya kompisar även om hon fick stryk första dagen, den lilla klanten! Men hon är nere på jorden igen nu iallafall då hon inte längre är högst i rang, faktum är att hon är lägst i rang i deras lilla flock. Ska bli roligt att se hur hon beter sig när hon kommer tillbaka till sin gamla, stora flock och om hon tar över ledarskapet där igen, vi får väl se ^^ Hon har fått nya skor idag också på bakhovarna, vägarna här sliter mer på hennes hovar än vad de gör hemma så vi fick slå på ett par dojor till men det gick bra, även om hon blev lite förnärmad för att hovslagaren inte hälsade på henne, haha! Gick oerhört bra att lasta henne också, tog bara 16 minuter allt som allt med en söndersliten longerlina, friktionsbränd plast på frambommen och stackars pappa brände sig på handflatorna. Men hon bara fånade sig och när hon insåg hur mycket enklare det var att gå på så gjorde hon det. Mutade henne med pavokakor också och det älskar hon över allt annat så det åt hon och tyckte synd om sig själv! Annars gick det jättebra även om hon stampade runt lite i början så stod hon ganska stilla när hon väl hittat balansen :)
Sommarjobbet är toppen och det är jätteroligt att jobba! Speciellt när det är lite folk så att man har fullt upp, då är det som bäst! För er som inte vet så jobbar jag på morfars camping i kiosken och receptionen och det går faktiskt riktigt bra, gör inte så mycket klantiga fel längre, peppar, peppar ta i trä ;)
Annars är allt kanon och livet knallar på, inte hänt så mycket mer i mitt liv, jag har slutat ettan och tja, that's kinda it! Skönt med sommarlov! Att vara nere hos mormor och morfar och bara mysa i stallet, vara hemma, och jobba är så härligt! :D

Lissan-Dissan :)

Gustavs student :D

Vet att rubriken är ganska lam men kom inte på något bättre, förärade den med en smiley iallafall ;) Och jag vet att detta blev en aning sent, haha, men bättre sent än aldrig :)

Gustav har alltså tagit studenten nu (nähä, kunde ni inte gissa från rubriken va? haha!)! Wohoo! Så grattis till det broder, om du läser det här ;)
Det var en riktigt rolig student och jag tror att Gustav uppskattade den enormt! Många fina paket och härliga människor! Pappa och jag höll tal också, måste säga att vi kompletterade varandra ganska bra där. När pappa höll tal skrattade alla, under mitt tal grät alla.. Hm, vet inte om jag ska ta det som något positivt ;) Både mamma och pappa grät när jag övade, kändes ju lyckat, men hoppas det berodde på att det var rörande.
Det lustiga är att mitt tal var inte meningen att vara rörande eller roligt eller gulligt eller sött. Det var mitt sätt att berätta för Gustav hur mycket han faktiskt betyder för mig så jag talade från hjärtat, där och då och sa precis allt som jag tyckte för jag ville verkligen att han skulle veta. Han ska veta hur mycket han betyder för mig, hur mycket jag värdesätter honom precis som jag värdesätter alla mina bröder! Men det här var hans dag och han skulle veta att jag alltid sett upp till honom, för att han är den han är och alltid finns där för mig, alltid! Visst har vi gnabbats ibland men aldrig på riktigt för han har alltid tagit hand om mig. Jag har alltid fått vara med och har alltid kunnat prata med honom om allt! Och det var precis det jag ville att han skulle veta. Därför behövde jag inga stödord eller en lapp där jag skrivit mitt tal. Jag vet ju vad han betyder för mig, och jag skulle bara få fram det så att även han förstod.
Med tanke på att alla grät så tror jag att jag lyckades. Mi spelade in på sin telefon när jag talade och man hör i bakgrunden hur hon snörvlar och bilden skakar ibland när hon torkar sig under ögonen. Många människor kom till mig efteråt och berättade för mig att de tyckt om mitt tal och Ninas pappa kunde inte låta bli att kommentera det varje gång vi träffades. Men det viktigaste av allt för mig, det var att även Gustav förstod, han nästan grät när han kramade om mig efteråt och jag måste säga att det var det bästa av allt: att Gustav förstod, och han förstod precis!

Utspringet!

Hemma igen!

Maten för dagen, sjukt mycket men strålande gott!

En "bara-för-att-bild", tyckte om den :)

Ojojoj...

... nu var det ett tag sedan jag skrev, jag vet, sorry för det ;)
Mycket har hänt, lite har blivit skrivet så vi drar kortversionen!

Till att börja med har jag och min kära bästis varit på scoutläger. Det var grymt roligt och vi träffade en massa härliga människor! Givetvis skulle vi köra tidstypiskt så alla hade 1500-talskläder, vi åt 1500-talinspirerad mat, lekte 1500-talslekar och allt sånt. Var verkligen superkul, nästan så att jag vill gå med i scouterna nu men tror inte jag har tid tyvärr :( Till och med Lissan-Dissan var med fast hon var inte utklädd ;)

Magnus har fyllt 30 också nu. Grattis, grattis! Så vi har haft ett stort 30-årsfest här hemma och det var jätteroligt att träffa alla människor :)

Sorry, sorry för att det blev den extrema kortversionen av allt men måste egentligen plugga nu, gigantiskt kemiprov på fredag och matteprov på tisdag :/

Ni får resten av berättelsen i bilder istället :)

Lite bilder från lägret!

Larissa är nyduschad och fått en greenguard för att hon inte ska få äta så mycket gräs, spelar ingen roll hur mycket man rider när hon går i gräshagen. Magen sväller och hon blir som en tunna ;)

Kakan från Magnus fest, den var supergod!

Kom hem till den här efter att jag fått mitt första slutbetyg, fick B i matte, kan inte säga att jag är nöjd direkt men mamma och pappa var det :)

Haha, Lovisa försökte skära i sin pizza i skolan vilket resulterade i att hon fick en väldigt deformerad gaffel och en totalt oskadd pizza!

Har börjat övningsköra på allvar också, ni måste ge mig cred för den parkeringen! Skulle stå bredvid gatubrunnen med vänster framhjul. Erkänn att det var ganska bra ;)

Och sist men inte minst en sentimentalbild på Larissa, den första bilden någonsin, tagen av pappa ^^