Ja, nu är den borta, slängd och försakad! Eller, de slamsor som fanns kvar av det som en gång var en käkdisk. Min kropp hade tydligen beslutat sig för att ta saken i egna händer (eller celler, beroende på hur man ser det).
Tydligen kan kroppen reagera så på kronisk smärta. Den började bygga ny skelettvävnad för att helt enkelt göra ett försök att lösa problemet. I takt med att skelettet växte på käkleden och käkbenet så skavde de bort själva disken (ja, AJ!).
Så istället för att hitta en stel och deformerad käkdisk, så hittade läkarna en fyrkantig käkled, kantig och knaggligt käkben och en disk som bokstavligen var i slamsor och detta har hänt sedan min artroskopi (titthålsoperation) i höstas. Min läkare sa att det i sig inte var något ovanligt, men att hon aldrig sett det på någon där det kommit gradvis och inte råkat ut för något direkt trauma som ett slag eller liknande. Kanske kan tilläggas att min käkkirurg är en av de topp fem käkkirurger vi har i Sverige och hon har haft en del patienter.
Allt har läkt jättefint, har fått ta bort både stygn, plåster, extraplåster och fått duscha igen! Det enda som syns nu är ett smalt streck längs örat, det kommer nästan inte synas alls när allt är läkt! Det är fortfarande lite svullet och har ingen känsel i vissa områden på vänstersidan av ansiktet, men det lär komma tillbaka. Samma sak hände efter förra operationen så jag är inte orolig!
Vet att denna uppdatering kom långt om länge efter operationen, jag ber om ursäkt för det, men nu har ni en uppdatering iallafall!
Kram på er!
(Bilder kommer senare!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar