Once again..

Då var vi tillbaka hos käkkirurgen idag för andra omgången av kortison. Den här gången blev det på båda sidorna, och den som någon gång fått kortison förstår vad jag menar när jag säger att det är inte skönt. Som min läkare sa: "det gör ont, och hade du fått sprutan i ett knä, då hade du fått en krycka av mig, har dock inga kryckor som hjälper till käkleden, tyvärr". 

Men jag tycker om henne, min läkare, hon är sådär underbart uppriktig och förklarar allting för att jag ska känna mig trygg. För att inte tala om hur skicklig hon är! Att trycka in kortison i käkleden är ingenting man gör i en handvändning eftersom käkleden är den minsta men också mest komplicerade led vi har. Därför är det ganska få läkare i Sverige som ger kortisonsprutor i käkleden, så vi pendlar fram och tillbaka till Lund, men det är så värt det! Min läkare tycker synd om oss för det, men det gav bara mig en anledning att övningsköra dit, men hem gick ju inte köra, tyvärr.. Men det gick bra att köra dit!

För tillfället ligger jag i sängen och blir ompysslad av mamma! Borde egentligen plugga matte men mår inte så bra för tillfället så det får nog gå som det går imorgon..