Förlåt....

Förlåt att jag inte skrivit så mycket på sistone, har haft fullt upp...

Men här kommer i alla fall lite bilder som kan visa vad jag har gjort! :)

Jag gick på Linnéas sista match för säsongen :)







Jag har skadat fingret, vilket nog inte förvånar så många. Tog ett tag innan jag tog bilderna ;) Föreställ er fingret som ett gigantiskt blåmärke som är frukansvärt svullet.





Den vänstra "ringen" är nedre delen av mitt ringfinger, den högra är mitt hur stort det var när svullnaden gått ner.


Läkaren fick byta upp storleken på mitt kardborreband ;)


Maximal böjning...


Maximal sträckning...


Nu kan jag röra fingret i stort sett normalt :)

Jag fick en soffa! Jag älskade Henkes och Ninnas soffa så mycket att jag fick den när de köpte en ny! :D



Och jag har köpt en ny bok :) Revolt heter den :)
Tog en bild på paketet eftersom jag bestämde mig för att inte öppna den förrän på helgen, som en "belöning" för veckans läxor ;) Har dock läst ut den nu, Hungerspelen och Fatta Eld var bättre tycker jag (det är ettan och tvåan i samma serie)



Läxläsning med Linnéa

Flytt, flytt, flytt! :)

Tja, även om det låter så så är det faktiskt inte jag och min familj som flyttar utan det är Henrik och hans familj :) De ska nu flytta ut mot Sandsbrohållet och bor bara någon kilometer från Linnéa :) Clara är inte helt nöjd med att hennes leksaker har blivit nerpackade men så fort hon fick sin gose-häst igen var allt okej. Hon hjälpte faktiskt själv till att packa och packade ner hela badrumsskåpet, med lite hjälp iallafall, hehe! Detta faktum gjorde henne väldigt stolt och för varje ny person som kom in så berättade hon att hon hade packat!
Allt som allt är vi nio personer, jag, Clara, Ninna, Henke, Magnus, Elin, mamma, pappa och Anders. Min "uppgift" är att ta hand om Clara och hålla henne på gott humör så att Ninna kan vila. Det är något jag mer än gärna gör men idag var det lite knepigare för Clara vaknade på fel sida sängen idag, så hon har varit lite grinig men nu är hon glad igen.
Just nu sitter jag hemma och skriver för Clara och Ninna ligger och sover och jag ska vara här för att hjälpa till om dem behöver något eller om Clara behöver lyftas upp, för Ninna ska inte lyfta någonting just nu. Så jag sitter här i sängen och myser :)

Tja, det har ju inte hänt så mycket sedan sist, men en stor sak har vi faktiskt hittat på! Förr helgen var vi i Stockholm och tittade på häst! Eller ponny iallafall, men ni fattar nog vad jag menar. Hon var helt underbar och helt ärligt tror jag att det blir hon :) Jättemysig häst var det verkligen och det märktes minsann inte att hon var sexton år gammal! Men än ska vi inte dra några slutsatser, vi ska kolla på en häst till denna helgen om vi hinner, annars på tisdag, onsdag någonting. Så vi får se!

Ha det så gött nu allesammans!

Klassdag = vilsna, övergivna och glasskalas!

Tja, som ni kanske läste i rubriken så har vi haft klassdag idag. Det gick minst sagt sådär. Dagen började med att jag vaknade och blablabla tills vi kom till Holmenvägen i Räppe. Där skulle vår klassdag börja. Alla hälsade lite på varandra, pratade lite allmänt småprat om vad de skulle grilla senare och sedan gick alla och satte sig i sina respektive gäng.
Det första som hände var att Marin, en kompis i vårt gäng som började nu i nian, fick ett samtal från Maria, Erica och Julianne. De hade inte stigit av bussen och efter ett tag fått reda på att de hade kört förbi sin hållplats. Det slutade med att de fick gå nästan en halv mil tillbaka! Lyckligtvis så kom Marin på sin moped för att ledsaga dem tillbaka till huset. De kom tillbaka skrattandes och trötta i benen.

Nästa etapp på vår resa var att ha en tipspromenad. Alla gick i mer eller mindre samlad tropp, med vår lärare L långt fram för att sätta upp frågorna och vår andra lärare M längst bak med oss för att samla ihop frågorna. Vi gick raskt, jag och mitt lilla gäng och tillslut hade vi gått ifatt dem som var framför oss. Vi knotade på ett tag, alltmer misstänksamma mot att det inte kom några frågor men M envisades med att vi gick rätt. Tillslut fick även han erkänna att han inte visste vart vi var, och då hade vi kommit ut i ett litet villaområde (som vi senare fick reda på var Öjaby!). Klassen stod lite splittrade och undrade vart vi skulle ta vägen, tills en annan av mina klasskamrater, Matilda, visade sig ha varit förutseende nog att ta Ls mobilnummer innan vi gav oss ut, utifall att något skulle hända. Vilket det också gjorde, surprise, surprise... Det visade sig att M hade vår andra lärares telefon, vilket var väldigt korkat. Ett par av killarna erbjöd sig ridderligt att springa tillbaka och kolla om vi gått fel. M gick med på det så det gjorde dem. Vi stod alla andra nu, vi var kanske 20 pers, och väntade på killarna när vår lärare vänder sig om och går, där han står på stigen inne i skogen. Antagligen skulle han bara kolla upp om killarna kommit tillbaka men han kom inte tillbaka efter fem, tio minuter så delade vi andra på oss, vi var åtta stycken, dem andra var ca 12 stycken, och gick åt olika håll.
Vi gick både länge och väl och lite smågnabb bröt ut i vår lilla grupp, det får jag ärligt säga. De flesta gällde huruvida några av oss tyckte att vi skulle stanna och vänta på bussen och se om det fanns någon snäll busschaufför som kunde tänka sig att skjutsa oss ett par hållplatser, för ingen hade några pengar med sig. Jag höll benhårt på att vi inte skulle det, det vore inte rätt eftersom vi faktiskt lika gärna kunde gå och det vore att snuva chauffören på 100 kr! Tillslut röstades förslaget ner och vi knotade vidare, vissa av oss glatt pladdrandes och vissa andra, dvs jag, Julianne, Maria och Marin försökte lotsa hem oss. Vi frågade en hel rad med personer, vissa var rätt roliga faktiskt, såhär efteråt. En tjej sa t.ex att Holmenvägen, det ligger jättelångt åt vänster och pekade men när vi frågade om Räppe kanal så pekade hon istället åt höger.

Jaja, tillslut kom vi iallafall hem igen, väldigt trötta i benen! Då hade vi varit ute och gått i minst en - en och en halv timme och irrat omkring i backarna. Vi hade ju inte ens varit i Räppe!
Resten som skedde var bara smärre problem, som till exempel att Linnéa och jag skulle grilla korv! Men vi överlevde med bara en korv i kolen och väldigt varma fingrar och maten var riktigt god! Som sagt, Nea är mästerkocken av oss :)
Sedan blev det ett glasskalas som hette duga! Mums!

Så, allt som allt så var det nog en rätt lyckad klassdag, med lite äventyr och det ena med det tredje, även om man var väldigt trött i benen och jag inte mådde så bra när jag kom tillbaka till skolan och skulle gå till busshållplatsen, vi var några stycken som bestämt oss för att gå på stan men jag fick hoppa över det på grund av huvudvärk :(

OBS! Innan ni börjar titta på bilderna, tänk på: "blabla" är jag som 'pratar' (det är alltså inte en kommentar på bilden!), står det en likadan under så 'svarar' person på bilden.

Ett trött men ändå glatt gäng, äntligen hemkomna efter vår promenad!

Främre raden från vänster: Erica (i svart tröja), Linnéa (grönt), Paige (blårandigt)
Bakre raden från vänster: Maria (vitt), Julianne (ljusrosa), Marin (mörkrosa), Amanda (grått) samt Kenne (svart)

Nea


Linnéa, Maria samt Julianne


"Julianne, du måste titta! Öppna ögonen!"

"Jag kan inte, jag får solen i ögonen!"
"Men försök!"
"Okej, nästa bild försöker jag!"

Hmm... det gick sådär med den idén...


Marin och Amanda


Maria och Julianne


"Eh..."

Maria

"Vad är det som är så roligt?"

Julianne

"Hallå?"

Paige

"Jaha!"

Linnéa

Men Linnéa då!


Tittut!


Fin!


Gjorde det ont att ta ut tofsen?

Nej, egentligen kastade hon sig undan från kameran!

Den här minen säger: "Okej Maria, en bild på mig! Inte mer! Då slår jag ner dig med en hand bakom ryggen..."


Och så till sist en bild på mig...

Lokalsinne? Nepp, föddes utan ;)

Tja, som ni kan utläsa av rubriken så saknar jag lokalsinne. (Känns jättetryggt att börja med distansritt där man rider flera timmar i skogen! Jaja, mamma har bestämt sig för att köpa en ryttargps till mig, undrar varför?!) Ingen, och då menar jag verkligen ingen, kan slå mitt dåliga lokalsinne. Vill ni veta varför?
Till att börja med har jag cyklat vilse runt Växjösjön! Dessutom på andra varvet, kom nästan ända ut till Rinkaby innan jag upptäckte att något var fel, hehe... Visade sig sedan att jag börjat följa fel sjö xD
Och så det som hände idag då...
Jag skulle gå till Ica och handla min och Linnéas matsäck till klassdagen imorgon bestående av ett paket korv, en liten cola och några ballerinakex. Det första som händer är att jag störtar rakt förbi korven och vidare mot stället där man har frusna grönsaker och köttbullar och sånt. Jag vandrar omkring där i säkert tio minuter innan jag träffar min kompis Annie. Vi hälsar och småpratar lite innan hon frågar mig vad jag går runt och letar efter. "Korv" svarar jag och Annie börjar skratta åt mig och leder mig rätt (jg var inte ens på rätt sida affären!). Jag tackar för hjälpen och hon går för att plocka på sig sitt pick och pack då hon ska på klassresa imorgon.
Jag vänder mig mot korvarna och mitt nästa problem tar form. Vilka ska man välja? Det finns ju hur många som helst! Jag står och vrider och vänder på alla hur länge som helst innan Annie återigen blir min räddning. Hon kommer fram till mig och undrar varför det tar sådan tid så jag förklarar mitt problem och hon ger mig ett paket korv. "Dessa är bra, hög kötthalt" säger hon och återigen säger vi hej då till varandra. Då börjar jag strosa runt i mitt sökande på en liten läsk. Jag hittar stora, enliters-läskar men det är ju inte en sådan jag vill ha! Till slut ringer jag mamma (vilket betyder att jag måste ringa Henke och berätta hela historien för honom, men han fattar snabbt och lämnar skrattande över luren till mamma). Jag förklarar mitt problem och hon lotsar mig till läsken. Skrattandes lägger hon på luren. Vid det här laget är jag så desperat och vill bara komma därifrån så jag grabbar tag i ett paket ballerina (vilket jag ironiskt nog hittar utan hjälp) och betalar snabbt i kassan och kastar mig ut i friska luften igen. Allt som allt tog det mig nästan en timme att handla lite korv, lite läsk och ett paket ballerina!
Suck...

Tillbaka för att passa Álvaro!

Nu har jag varit nere i Trummenäs igen hos mormor, morfar, Karin och lille Álvaro! Mysigt, mysigt var det! Han blev verkligen glad över att se mig så det känns ju rätt skönt, hade varit tråkigt om det vore tvärtom :)

Har firat mina kusiner Nils och Olof också som fyllde år (15 & 17), grattis till er!

Sedan följde Nils med hem till mormor och hjälpte mig passa Álvaro, kanske inte så kul för honom eftersom enligt alla så är Álvaro en riktig Maria-gris! Skulle duscha så Álvaro satt i Nils knä, när jag kom ut tittade han upp från boken log och sträckte armarna upp mot mig ;) Stackars Nils... ;) Men men, han verkar ta det med ro i alla fall och håller med om att han är en riktig Maria-gris :)
Det blev många promenader för att få honom att somna och en dag så hade han mardrömmar den stackarn. Undrar vad han drömde, kanske att vällingen var försvunnen? I varje fall var han jättledsen och grät i sömnen innan han vaknade och han fullständigt vägrade att somna om!

Men nu är dem tillbaka till Spanien, gossemannen och Karin, tråkigt att säga hej då, men jag kan tänka mig att det var rätt skönt för dem att komma hem och att träffa Jesús!

Gossemannen! :)


Trött pojke


Under en promenad för att han skulle sova, trött? Inte det minsta!


Canela följde med ut på promenaden :)

Huset står kvar!

Nu är mina och Neas dagar i frihet över :( Men kul var det så länge det varade! :D Och tro't eller ej men huset står kvar! Antagligen beror det på att jag och Nea rätt snabbt kom överens om "Ju fler kockar desto sämre soppa" dvs jag bestämde att hon får laga mat och jag diska. Med lite övertalning insåg även Linnéa det vettiga i att hålla mig borta från köket så jag tog över disken och dukningen! Tvätten blev aldrig av eftersom vi helt enkelt inte hade tillräckligt mycket för en maskin så vi skippade den, hehe... Städningen var det jag som kort och gott tvingade Nea att vi skulle göra. Hon ansåg att det inte var så illa medan jag som har levt med en stor ljus hund i sex år av mitt liv vet att det är jättegrusigt på golvet och att det är jättedammigt och att det finns hundhår på det ljusa parkettgolvet. Hon har ju en liten, icke-fällande hund!

Men det gick bra allting faktiskt :) Och enligt Linnéas mamma och pappa hade vi skött oss så bra så att det var ingen tvekan om att detta skulle vi få göra om! Så slutet gott, allting gott även i den här lilla etappen i livet!

Bara Nea och jag! :)

Nu är jag hemma hos min kära Linnéa :) Imorgon åker hennes föräldrar och lillebror iväg på Bullerby-cupen och vi ska vara ensamma hemma! Ja, tillsammans med hundarna då. Som vanligt så har jag packat mycket mer än vad jag kommer behöva men nåja, mitt motto: "Bättre packa för mycket än för lite!" Så nu har vi fått stränga instruktioner om att inte spränga huset i bitar! Och tja... hmm... vi kan ju inte lova någonting, jag menar, vi ska ta hand om hushållsarbetet så som att tvätta och laga mat och städa. Men, men... Spränger vi huset så har vi ju en gäststuga precis utanför där vi kan bo, och tur är väl det! :)

Nej, nu ska vi återgå till sims så ha det riktigt gött och riktigt fett nice nu allesammans! :)