Uppdatering från Spanien :)

Nu är jag hemkommen från Spanien och saknar dem redan där nere.. Hade gärna stannat kvar längre, men skolan började ju här hemma i måndags, även om jag har varit hemma tisdag, onsdag och idag, torsdag p.g.a. förkylning :(

Men i Spanien var allt bra! Vi var mest hemma och slappade och det var jätteskönt tycker jag, på dagarna umgicks jag med Karin och hennes härliga kollega Anna och promenader med Tintingossen. På kvällarna blev det mycket tågbanebyggande, Pippi-tittande och bilkörande med Álvaro som var lika go och glad som alltid! Sov inne i Álvaros rum på nätterna och då kunde jag ibland vakna av att han gnällde lite men det gjorde ingenting, det var bara att låta honom pilla lite med mina händer så somnade vi om båda två. Ibland kröp han ner och la sig bredvid mig, mysigt mysigt!
På fredagen åkte vi upp i bergen och det var jättefint där! Supervackert och vi bodde i ett jättemysigt hus, hade allvarligt talat kunnat flytta dit när jag blir stor och bo där på heltid. Jättefint var det verkligen! Där bodde vi tillsammans med Anna och hennes kille och en annan jättetrevlig familj.
På lördagen tog vi en sväng in till Mijas, en mysig liten stad/by. Vi åt väldigt god mat där för att inte tala om efterrätten!

Det har verkligen varit jätteroligt i Spanien så tack snälla Karin för att jag fick komma!

Har inte så mycket bilder från början av min resa, men det kommer mer från slutet!

Lite bilder på gossen :)










Var lite frusen en morgon, gossen..


Sömnig...


Jag drog på mig en ordentlig förkylning men med lite Frenadol och Annas dunderfrukost var jag strax på benen igen :D




Tintin i nya frisyren :)


Blev lite handlat inför Ronda-resan ;)


Stugan
Utsikten från mitt fönster




Mitt rum är till vänster där uppe :)




Resten av stugan sett från mitt rum där uppe :)




Ett allmänt häftigt träd som stod på gården!


I Mijas
Bekvämt i stenfåtöljen? ;)


Åsnetaxin är väldigt känd från Mijas ;) Álvaro fastnade för åsnorna, hehe!
















Vi fastnade lite i "åsnetemat"






Vi besökte en lekplats














Lille Leon var så klart också med, söt som socker :)


Vacker utsikt från Mijas






















En bild på resan mot Kastrup klockan två på natten, tyckte den var lite rolig. Snacka om forever forever alone x)

När det tråkiga blir roligt, och det roliga blir tråkigt..

Ja, det är ganska intressant det där, har jag upptäckt. Roliga och tråkiga saker måste vara under rätt omständigheter för att bli roliga eller tråkiga, det beror alltså helt på vad som händer runt omkring.
Tänk tillexempel på hur det är när man pluggar/jobbar hemma efter att man slutat. Det tycker jag egentligen är ganska roligt, att lära sig något nytt alltså, men bara att veta att man ska plugga och att man måste göra det trots att man inte fattar ett jota, då känns allt väldigt jobbigt och blir tråkigt. Då blir det istället väldigt intressant att stirra in i en helt vitmålad vägg utan någonting att egentligen titta på och bara fundera, givetvis på allt utom det man ska..
Det gäller att man har en anledning och ett mål med det man gör. Till exempel kemi och matematik tycker jag är jätteroligt att plugga för vår lärare (vi har samma i båda ämnena) är så underbar och hon blir verkligen glad när man hänger med och förstår! Tyvärr är det inte så med spanskan längre. Vi har en lärare som stämplar oss lika snabbt som du knäpper med fingrarna. Jag har stämpeln "korkad", vet egentligen inte varför men hon får mig inte att vilja lära mig mer. Jag saknar vår förra lärare som vi hade på Kronoberg. Hon fick mig verkligen att känna mig duktig, känna att jag kunde, och jag lärde mig jättemycket av henne. Med min nuvarande lärare så har jag tagit ett enormt steg bakåt. I början försökte jag hela tiden, frågade och verkligen försökte men nu har jag helt tappat lusten under lektionerna, ingenting är roligt längre.. Jag har ärligt talat inte lärt mig något sedan jag började. Förstå mig rätt, jag älskar spanska och allt som har med Spanien att göra, men min spansklärare är ganska duktig på att trycka i en att man är helt dum i huvudet. Jag är verkligen glad att jag har möjlighet att åka ner till Karin, Álvaro, Jesús och Tintín, där lär jag mig supermycket och jag älskar verkligen att vara där nere hos dem! Är inte alls långt kvar nu tills jag flyger, bara fem dagar!! Ska bli superskoj!! :D

Nej, nu måste jag väl ta tag i mitt liv och plugga lite samhäll. Har prov imorgon på Sveriges statsskick, visst låter det roligt?? ;) Fast vi har en bra lärare så det är helt okej :) Men det blir det sista provet innan jag åker till Spanien!

Tänkte bara lägga upp lite bilder på Lissan, hon har flyttat över till lösdriften nu och trivs (efter vad jag kan se!) superbra! När hon råkade riva väggen i stallet fick hon visserligen en väldigt stor box men hon fick också stå ensam (dem andra hästarna var vägg i vägg, hon kunde höra men inte se dem) och det tyckte hon inte om. Så nu är hon nöjd och glad när hon får vara ute och strosa hela dagarna!

Hela flocken samlad!


Larissa och Oliver

Det var länge sedan ...

... men nu har vi varit i farten igen! Helgen spenderades helt underbart i Kalmar med Linnéa, Maria och Julianne, så sjukt härligt vad det! Allting var perfekt, och vi firade Linnéas och Marias födelsedagar med bastubad och snöbad, haha, det var väldigt varmt och att komma ut från bastun och slänga sig i snön var väldigt kallt! Men härligt var det som sagt och i söndags när jag kom hem så åkte jag och mamma och shoppade lite nya kläder inför Spanienresan, det är en temperaturskillnad på 45 grader mellan Sverige och Spanien, haha! Här vaknar vi till -25° och där tycker de att det är "kallt" med 15-20°. Ska bli riktigt roligt att åka ner där! Jag längtar jättemycket!! :D

Har också (alldeles precis faktiskt!) läst ut boken "Before I Die" (Innan Jag Dör) och sitter nu väldigt rödgråten och snörvlande och skriver detta. Men boken var riktigt bra och boken får en verkligen att uppskatta att man lever, att man är frisk och att man har familj, släkt och vänner som älskar en. Det är mer än många på vår jord, tyvärr.. Linnéa och jag satt och diskuterade hur lite man faktiskt uppskattar sådana saker, som till exempel att man är frisk. Men det om något tycker jag (ännu mer nu efter alla känslor efter boken!) är något man verkligen ska uppskatta. Ni som har sett TV-serien "Mot alla odds" förstår vad jag menar, det är också en sådan sak som får en att uppskatta friskhet. Serien handlar om människor med olika funktionshinder men som ändå ger sig in i en kamp om att korsa Afrika. Det är helt fantastiskt tycker jag och jag beundrar verkligen sådana människor som sätter sig över sina sjukdomar/handikapp/funktionshinder. De låter sig inte slås ner utan kämpar envist vidare! De är helt enkelt beundransvärda människor!


Men nu kommer lite bilder från vår Kalmarresa! :D

Maria och jag hade snöbollskrig, kan väl säga att det slutade oavgjort ;) Jag mulade henne flest gånger men hon fick in den bästa mulningen för jag halkade omkull, haha!






Bentley anslöt sig också till oss :)




Ute på promenad i det vackra snölandskapet!






















Gosiga hundarna Sally och Bentley











Fin morgonutsikt från vår stuga :)

Det sägs att en bok är en av de trognaste vännerna ...

... den finns alltid där och väntar på att du har tid för den. Jag måste säga att jag faktiskt håller med. Det är så underbart med böcker, att bara sjunka in i en bok och helt glömma både tid och rum. Lite jobbigt ibland, om man har en tid att passa men annars! Att leva i boken och se allt som händer! Ja, det är en otrolig känsla!

Låg och funderade på detta i natt, läste nämligen ut boken Arvtagaren, den sista i serien om Eragon och den var jättebra även om den inte hade ett Maria-slut. I lite nästan tre år har jag väntat på denna boken, som är den sista som sagt. Tre år av väntan och läsande av de andra tre böckerna och nu är den slut. Borta, det finns inget mer om jag inte vill läsa om dem, vilket jag säkerligen kommer göra men inte nu, inte än. Det känns så konstigt, jag har ändå följt dessa böckerna i snart fem år och att dem nu är slut känns... tomt. Det känns som något fattas, att jag inte har den magiska världen att försvinna till. Och det har jag inte, boken om Eragon, Saphira, Murtagh, Törne, Nasuada och dem andra är över och att inte följa deras liv längre känns konstigt. För tillfället vet jag allt jag kunnat ta reda på om dem, därför är jag inte riktigt villig att släppa dem, för även om det bara är en bok, så är det en del i mitt liv, precis som varje bok är, oavsett hur bra eller dålig den är.

Samtidigt kan man inte förtrösta, det finns andra böcker som väntar på att bli lästa och jag ska snart ta itu med dem! För tillfället nöjer jag mig med den enda bok jag läser (brukar läsa flera böcker på samma gång!) Och jag måste ha en bok, annars blir tomhetskänslan jag beskrev tidigare väldigt tydlig. så just nu läser jag en bok som heter Before I Die. Innan jag dör, tror jag den heter på svenska och trots att den är lite konstig så gillar jag den, om inte annat för att trots att den är ledsam ger mig en värld att sjunka in i, får se någons annans liv ur ett annat perspektiv!

Så ni som undrar hur det kommer sig att jag älskar att läsa så har ni nog fått ert svar nu!
Tjolahopp på er, nu ska jag packa det sista, bär nämligen av till Kalmar snart för att träffa bästaste gänget! :D

Fredagen den 13:e?

Nej, men tisdagen den 31:a har varit nog så illa ;) För er som behöver en feel-good-läsning så kan ni läsa vidare, ni andra blir nog bara deprimerade ;) Lär antagligen bli ganska långt, med tanke på allt som hänt! Men nu är ni varnade iallafall!

Idag har varit en riktig otursdag och som jag utlovade till er som behöver en "feel-good"-läsning så får ni höra nu!
Det började med att jag klev upp och dagen började ganska bra med att jag kom upp i tid men det slår väl aldrig fel att just idag ska linserna krångla och något som vanligtvis tar någon minut tog plötsligt tio och när jag gick ner för att äta frukost var jag redan sen. Tvingar ändå mig själv att äta en ordentlig frukost då vi har fysikprov idag. Frukosten blev bestod av yoggi, flingor, smörgås och ett glas apelsinjuice men givetvis spiller jag ut yoggin som droppar nedför min tröja, mina byxor och mina strumpor. Lyckas torka bort det mesta så jag ser ren och fräsch ut igen då jag inte hinner byta om utan torkar med vatten och papper vilket fungerar jättebra tills jag kommer till skolan och upptäcker att jag också har lyckats lägga ärmen i yoggin. Men men, orkar inte bry mig om det utan går till mitt fysikprov och skriver det, hamnar i en smärre panik där jag bara gungar fram och tillbaka tills min lärare kommer fram och säger: "Lugn Maria, andas!" inte för att det hjälpte men ändå. Alltid är det så att jag kan det hemma men väl på provet lägger min hjärna ner..
Aja, sedan bär det av till kemin som egentligen är inställd men som de naturare vi är så blev det högljudda protester när vi får en helt onödig håltimme eftersom vi gott och väl hinner mellan 10.15 och 10.45, men nej, lektionerna ska börja 11.20! Men vår kemilärare lyckas fixa det så vi får vår kemilektion iallafall och där får vi reda på proven från förra veckan. Det kändes som om det hade gått ganska bra men jag blev grymt besviken.. Och trots mina kompisars ivriga peppanden så hjälpte det inte mycket.
Men jag gaskar upp mig, deppa kan jag göra hemma så vi bänkar oss i väntan på vår samhällslektion utanför klassrummet och då får jag ett sms från en tjej i stallet där det står: "Maria, ring mig, det är akut!" Givetvis flyger jag upp och ringer snabbt den här tjejen som berättar att min häst har lyckats riva ner boxväggen mellan boxarna och att när hon kom ut för att släppa ut hästarna i morse så var de i en smärre chock och ganska stressade. Det löste sig dock och när jag kom ut till stallet så plockade vi ut boxväggen, som ligger utbredd över hela stackars Maddys box, och gör i ordning en stor box till Larissa så får Maddy flytta in i det andra stallet i väntan på våren då stallägarna kan laga väggen. Tills vidare bor Larissa i en jättestor box! Tack och lov så klarade sig hästarna utan skador, bara Larissa hade fått ett litet skav på halsen.
Därefter red vi ut, har ingen sadel för tillfället, ska köpa ny, så det blev barbacka och av någon anledning har jag börjat fega ur när det gäller att rida barbacka så en av mina vänner har fått för sig att innan snön är borta så ska jag kunna rida barbacka, hm, får se hur det går.. ;) Men det gick ändå hyfsat bra med en annan av mina stallvänner som gick bredvid och höll i Larissa om något hände vilket det (givetvis) gjorde. Vi gick förbi några barn som åkte pulka som trots att man bad dem inte hade vett att stå stilla! Klarar mig dock hela vägen till stallet utan att ramla av (som om Larissa hade låtit mig!) så det gick bra iallafall!
När jag sedan ska cykla hem från stallet var det bara Maddys ägare och jag kvar (trodde jag!) så när hon åker hem och det fortfarande är tänt i sadelkammaren och nyckeln sitter i så går jag och släcker och låser. Problemet är att lysknappen sitter på utsidan så jag öppnade aldrig dörren, vilket jag borde ha gjort! När jag går tillbaka mot cykeln hör jag knackande på dörren och upptäcker att jag har råkat låsa in en annan stalltjej, men hon bara skrattade bort det när jag sa förlåt, så det var ju bra iallafall!
Lyckas dock cykla hem hel och hållen och det är ju alltid något, så nu har jag gått och lagt mig och hoppas på att dagen imorgon blir bättre (sämre kan den ju knappast bli så förutsättningarna är ganska goda!).

Men givetvis finns det ljusglimtar i mitt liv också! Som att jag, efter misslyckandena med fysiken och kemin, sitter och mumlar för mig själv: "Tre veckor kvar, tre veckor kvar!" Tills min kompis undrar vad jag babblar om jag berättar att det är då jag åker till Spanien (vilket dem har fått höra tusen gånger minst!)! Jag längtar så giganormt mycket! Det ska bli så roligt!! Kunde verkligen inte fått en bättre julklapp!
Jag ska också åka till Kalmar på fredag för att träffa bästaste gänget! Så nog finns det ljusglimtar i mitt liv också, många, många! Men det var ganska få som visade sig idag, hehe!

Jag varnade er ju för det deprimerande/feel-good-stuket det här inlägget hade!
Här kommer några roliga bilder jag har tagit under veckan iallafall, ett försök att muntra upp både mig och er efter denna läsning ;)

Den här boken är inte bara slut, den är definitivt slut!


Eller denna, google har moderniserat de vanliga tråkiga "Nästa", "Vidare", "Jag godkänner"-knapparna med den nya: "OK, jag fattar!"


Hm, inte konstigt att SMHI har problem att förutse vädret! Men å andra sidan, om man skriver samma sak på varje så får man ju några rätt! (Bilden är tagen i höstas!)


Eller som här där det senare visade sig att de flesta ställen haft solsken, haha!


Nu ska jag vräka mig med en god bok, so long!

Nu har det hänt grejer!

Ja, mitt liv har haft fullt upp den senaste tiden och då har tyvärr bloggen hamnat lite i sjunde hand så att säga ;) Men tänkte iallafall lägga upp lite bilder på allt som har hänt sedan December och nog har det hänt grejer:)

Första dagarna på lovet spenderades I Blekinge hos mormor och morfar där även Karin och Álvaro var och hälsade på!




Nog mindes han mig, när han vaknat till lite iallafall :)


Julafton firades som vanligt hemma tillsammans med släkten :) Har tyvärr inte många bilder från julafton, vi hade så trevligt att jag glömde fotografera, hehe!
Man kan ju undra vem som hade roligast?! Skulle nog gissa på alla tre, trots åldersskillnaden!


Kanske Lill-killen ändå!


På juldagen hängde Karin och Álvaro med ut till stallet! Álvaro satt nöjd på sin plats på Larissas rygg och hon ser inte direkt ut att beklaga sig, eller vad tycker ni? Hon var nog också väldigt nöjd efter alla morötter hon fått!





Lissan i sitt nya vintertäcke, grimma och grimskaft, så fin blev hon!


Efter jul flöt allt på med härliga dagar i stallet och hos böckerna (många nya böcker i julklapp!!) och sedan fyllde jag 17 år!

Mina tre bästa vänner kom förbi sista helgen på jullovet och vips så var jag kidnappad! Linnéa tänkte skicka ett sms till Gustav (vi var ensamma hemma) där det stod: "Maria har blivit kidnappad" men jag fick henne att lägga till "av Linnéa", annars hade det låtit lite mysko.. ;) Men iväg for vi med bil och jag hade ögonbindel och med mitt lokalsinne så tappade jag bort mig, om inte förr så när Linnéas pappa körde flera varv i en rondell, haha! Sedan ledde Linnéa mig genom något som visade sig vara skogen vid Lilla Pene och sedan var vi framme. Där hade Julianne, Maria och Linnéa ordnat en grillplats! Jättemysigt var det med goda hamburgare och efteråt en supergod tårta som Linnéa bakat! Chokladbotten, chokladfyllning och chokladöverdrag, kan det bli godare?! I födelsedagspresent fick jag en massagetid, helt perfekt! :D

På grillplatsen där vi grillade! Vi orkade inte vänta på grillglöden så vi grillade hamburgarna över öppen eld!










Sedan fyllde jag 17 år men har tyvärr lyckats radera alla dem bilderna (och några till) och ersätta dem med Gustavs bilder så har inga bilder därifrån... Men men, underbar födelsedag hade jag iallafall med massor av härliga presenter! :D

Och sedan började skolan igen på min födelsedag, här är en fin bild som jag tog under första veckan :)